fredag 26 november 2010

Papperslös, laglös, rättslös?


Panelsamtal om papperslösas rättigheter i förhållande till myndigheter, vård och samhället i stort.


Torsdag 2/12 kl 18-21 Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 21.


En diskussion om vad socialtjänstlagens paragrafer innebär för papperslösa i behov av stöd. Hur agerar man på de olika socialkontoren i mötet med papperslösa personer? Vad ligger till grund för agerandet? Vad får det för konsekvenser? Hur kan man ur olika perspektiv se på socialtjänstens ansvar att hjälpa?


Medverkar gör
·      Helena Holgersson- doktorand Kulturstudier Göteborgs universitet
·      Nadja Barenthin- sjuksköterska mobila teamet, Rosengrenska
·      Cecilia Carlsdotter- Diakon Hammarkullens kyrka  
·      Maria Guzman- Jurist Röda korset
·      Annelie Nilsson- Ledamot Kommunfullmäktige
·      Trifa Shakeley- Asylrättsaktivist, initiativtagare Ain’t I a woman

Arrangörer är SFSA - Socialarbetare för social aktion. Ett fristående nätverk bestående av yrkesaktiva och studenter inom det sociala arbetets fält. Vi vill skapa ett forum för diskussion där vi kan utmana och nyansera den gängse bilden av olika samhällsfenomen och sociala skeenden. Vi vill lyfta fram utsatta grupper och perspektiv som sällan representeras i den allmänna debatten. Vi vill också möjliggöra för människor att få representera sig själva i debatten och erbjuda möjlighet att träffa makthavare och personer i beslutsposition.

För mer information vänligen kontakta oss på sfsa@live.se

fredag 12 november 2010

Flyktingar kan bli gatubarn

Inslag på Svt om gömda barn i Malmö:
http://svt.se/2.33782/1.2232259/flyktingar_kan_bli_gatubarn?lid=puff_2232259&lpos=lasMer

torsdag 11 november 2010

Barns rätt till sina föräldrar – tusentals barn och föräldrar får inte återförenas

128 personal med etableringsuppdrag och integrationssamordnare har uppmärksammat hur det i princip är omöjligt för somaliska barn och föräldrar att återförenas.

”Hur skall vi som möter nyanlända somaliska mammor och pappor, som har fått skydd i Sverige från kriget och beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige hantera "moment-22"-situationen som uppstår då man kräver dokument på styrkt identitet (som alla vet inte går att få tag på) för att de skall få återförenas med sina barn. Hur skall vi förklara och göra det begripligt för dem det berör, att de själva kunde få uppehållstillstånd utan sådana handlingar, men att deras barn inte får komma till dem på samma grunder.”

Personalen beskriver det som en rättsskandal som bryter mot folkrätt och barnkonventionen. Många barn har fått avslag på möjligheten att återförenas med sina föräldrar och fler avslag kommer hela tiden vilket orsakar onödigt lidande.
 
”Konsekvensen av detta är barn i alla åldrar till föräldrar som lever i Sverige och med permanent uppehållstillstånd, kan tvingas leva i krig eller illegalt på flykt utan vårdnadshavare utan rätt till sjukvård och skola, samtidigt som vi förväntar oss att föräldrarna skall lära sig svenska och söka jobb. HUR ÄR DET MÖJLIGT?” undrar de.

I ett öppet brev och upprop till migrationsminister Tobias Billström skriver personalen vidare att:
”Somalier är för närvarande den största gruppen asylsökande och följaktligen också den största gruppen i introduktions/etableringsprogram. Det aktuella problemet innebär självklart stora påfrestningar för dem de berör i första hand, men det innebär också stora problem att fullfölja etableringsuppdraget. Vi som arbetar med nyanländas etablering vill fortsätta med det vi anser oss vara bäst på, insatser för att nå målen arbete, egen försörjning och delaktighet i samhället. Dessa mål överensstämmer också med de mål nyanlända uttrycker för oss.”
De beskriver hur de ofta måste vrida och vända på regelverk för att kunna utföra ett bra arbete. Hur det är regelverk som inte ser till nyanländas situation och där nyanlända görs till problem inte till en del av lösningen.

Denna problematik blir tydlig också i vårt arbete med ensamkommande och de somaliska barn som får uppehållstillstånd och har familj kvar i Somalia som de inte får återförenas med. Vi är glada att personer i sina yrkesroller går ut med de problem de ser och höjer sina röster för att de ser orättvisor för de de arbetar med och som gör att det omöjligt att göra ett bra arbete. Vi vill uttrycka vår solidaritet med de integrationssamordnare och personal som arbetar med etableringsuppdrag som tagit upp kampen för somaliska familjers rätt att återförenas.

http://blogg.aftonbladet.se//somaliskabarn
http://blogg.aftonbladet.se/familjeaterforening

http://blogg.aftonbladet.se/etableringsreformen
http://www.facebook.com/#!/group.php?gid=158905597469633
http://www.facebook.com/#!/pages/Somaliska-barns-ratt-till-sina-foraldrar/155325027834171
http://www.facebook.com/#!/pages/Integration-Etablering/154436581266130

fredag 5 november 2010

Vi ställer oss bakom Kampanjen Barnets bästa främst!

Barnets bästa främst kräver ett stopp av överföringar för alla barn som riskerar att skickas tillbaka enligt Dublinförordningen så länge deras rättigheter inte kan garanteras.

Som vi har tagit upp i tidigare inlägg ser vi som arbetar med ensamkommande barn de orättvisor och det oerhört dåliga mående som barn som riskerar att skickas tillbaka enligt Dublinförordningen tvingas att utstå. Det är barn som har ett oerhört behov av trygghet inte att fortsätta bollas runt mellan olika länder i Europa eller tvingas leva som gömda.

Liksom Stockholms Syndikalistiska Socialarbetare har skrivit så är det förutom de konsekvenser detta medför för barnens psykiska mående en arbetsmiljöfråga och en facklig fråga. Att på samma gång stötta barn och skapa en trygghet är oförenligt med att å andra sidan vara ett led i att barn skickas tillbaka och att vi bara tysta ska se på. Det leder till en oerhörd psykisk påfrestning, känslor av maktlöshet och otillräcklighet. Vi är inte socialarbetare för att tvingas vara ett led i den orättvisa politiken som drabbar barn som riskerar att skickas tillbaka enligt Dublinförordningen.

För mer info om kampanjen se: www.barnetsbastaframst.se

Tips! Barnets bästa främst har nyligen också kommit ut med en bok Till Sverige - asylsökande barn vittnar om Dublinförordningens konsekvenser. I boken berättar barn själva om sin flykt till Sverige och om förhållandena runtom i Europa och Sverige. Den går att beställa eller ladda ner på hemsidan.

Vi ställer oss bakom kampanjen Ain´t I a Woman för papperslösa kvinnors rättigheter!

Kampanjen Ain´t I a Womans arbete för kvinnors lika möjligheter och skydd mot det våld som kvinnor dagligen utsätts för runt om i världen är oerhört viktigt. Att kvinnor som lever som papperslösa inte har denna rätt, eller vars asylskäl inte tas på allvar är tydliga exempel på den rasism och sexism som många kvinnor lever under.

En persons legala status kan inte vara avgörande för vilket skydd papperslösa kvinnor får. Som socialarbetare vill vi inte att det ska ingå i vår yrkesroll att vara ett led i att papperslösa kvinnor inte får stöd och skydd av kvinnojourer eller av socialtjänsten. Vi ställer oss därför bakom kampanjen Ain´t I a Woman som Ingen Människa Illegal startat!

För mer info se: http://aintiawomankampanjen.wordpress.com/

tisdag 2 november 2010

Kampen mot Dublin – och segern!



Hösten 2007 startade jag och mina kolleger på det dåvarande transitboendet för ensamkommande barn i Malmö ett upprop mot att Dublinkonventionen tillämpas på barn. Vi såg barnens skräck när beskedet om Dublin kom. Vi såg deras mardrömmar om nätterna och självdestruktiva sätt att hantera ångesten. För oss var det ett omöjligt uppdrag att vara socialarbetare, att med hjälp av samtal och stimulerande aktiviteter förändra barnens situation. Det var som att vår yrkesetik drog åt motsatt håll mot vår egen och andra myndigheters politik. Vi försökte driva frågan fackligt men möttes av kalla handen. Det här var en politisk fråga, fick vi veta från vårt fackförbund. De ville inte medverka i kampanjen. Flera av oss började begå tjänstefel för att kunna skapa lite större handlingsutrymme. Flera av oss sade upp sig.

Hösten 2009 drogs en omfattande kampanj igång för att kräva barnets bästa i asylprocessen. Bland kampanjens huvudkrav var ett generellt undantag för barn från överföringar till EU-länder enligt Dublinförordningen. Barn är redan undantagna från överföring till Grekland, men kampanjen som fortfarande pågår aktivt drar uppmärksamhet till situationen i andra EU-länder, där det ser ungefär lika illa ut. Kampanjen har fått nationell uppmärksamhet och synliggjort frågan i media.

Dublinförordningen är per definition problematisk. Fram till den dag då alla EU-länder har samma förutsättningar och rutiner för flyktingmottagande, kan det inte vara rimligt med överföringar enligt en så generell princip.

Idag kom det glädjande beskedet att Migrationsverket stoppar alla överföringar till Grekland genom att använda Dublinförordningens undantagsklausul. Beskedet borde ha kommit långt tidigare, eftersom situationen i Grekland har varit känd länge. Beslutet borde omfatta fler länder än bara Grekland. Migrationsministern borde ha tagit till sig av den kritik som har framförts från bl a UNHCR, Röda Korset, FARR och EU-komissionären Cecilia Malmström. Han har valt att gömma sig bakom ursäkten att en minister inte bör blanda sig i en myndighets arbete. Tobias Billström är som Migrationsminister ansvarig för att flyktingars mänskliga rättigheter garanteras. Om den svenska myndigheten Migrationsverket fattar beslut som strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna eller FN:s tortyrkonvention kan Billström som minister och representant för regeringen inte avsäga sig ansvar.

Dagens beslut verkar ha kommit från Dan Eliasson (generaldirektör för Migrationsverket), efter att Europadomstolen har uppmanat Sverige att stoppa överföringarna. Det som blir tydligt är att flera år av kamp från flyktingar, socialarbetare och asylrättsaktivister har gett resultat i form av ett beslut som de berörda flyktingarna gynnas av. Det är bara ett litet steg på vägen till en human flyktingpolitik, men det är ett steg åt rätt håll. Nu gäller det att fortsätta driva frågan om att undantagsklausulen i Dublinförordningen i högre utsträckning bör användas. Nya mål, såsom att stoppa avvisningarna till Irak och Afghanistan, eller att förändra ID-kraven vid anhöriginvandring så att somaliska familjer inte systematiskt berövas den rättigheten, måste drivas i en minst lika intensiv kampanj som sommarens ”Barnets bästa främst”. Nu har det bevisats att kamp kan leda till förändring, även i nyliberala tider. Det är nu det behövs som mest. 

måndag 1 november 2010

Förhållandena för ensamkommande barn i media

De sista veckorna har media rapporterat mycket om förhållandena för ensamkommande barn. Bland annat har kritik riktats mot att företag och kommunala bolag tar ut stora vinster. Socialstyrelsen, enhetschefen för Teamet för krigs- och tortyrskadade och forskaren Anna Lundberg har bland annat tagit upp problemen med detta samt att anställda borde ha mer kompetens och att barn riskerar att inte få rätt hjälp.


Här är några av de:


http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article1284626/Barnen-far-fel-hjalp.html


http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article1284631/rdquoJag-forstar-inte-riktigt-hans-kritikrdquo.html


http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/lomma/article1283576/Expert-starkt-kritisk-mot-kompetensbrist.html


http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/lomma/article1279766/rdquoCyniskt-spel-med-barnrdquo.html


http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/lomma/article1278661/Migrationsverket-kritiskt-till-avtalet.html

http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article1278664/Har-ni-skrivit-ett-daligt-avtal-med-VoB-Syd.html

http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article1277496/Flyktingbarn-blir-ren-vinst.html